Det är rastlösa tider. Ibland är det svårt att veta vad man ska göra av sig själv. Jag vill att tiden ska gå fortare. Jag vill inte att tiden ska gå fortare. Allt är som vanligt. Allt är inte vanligt. Det finns dom som förstår, fast dom kanske inte heller förstår. Känslor säger mer än ord och det finns känslor man inte kan sätta ord på. Det är så mycket på gång, fast inget händer. Flummigt. Men universums ordning är kaos. I slutet för allt nåt bra med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar