17 juli 2011

Det finns dagar

En liten pojke, med en liten båt fäst i ett rep, gick längs vattenbrynet en varm dag. Riktig lycka i nuet att få ha en egen båt. Pojken mötte en annan pojke, som gick med en lastbil i rep. De båda barnen bondade fint just när båten tog en sväng upp på sanden och lastbilen körde fram genom vattnet. Jag tyckte det var ett fint ögonblick. Vi är alla av samma sort och trots att vi drar med oss olika livserfarenheter, förutsättningar, kunskaper eller vad som helst som vi har samlat på oss, så ska vi inte låta det hindra oss på nåt sätt, för en båt kan köra i sand och en bil kan ta sig fram genom vatten.
          En annan dag sökte jag och A efter Baggholmens gamla fotbollsplan. Vi hade frågat flera som inte kunnat hjälpa oss, men som tur var råkade vi på Fredrik Furu och han visste var den låg, eftersom han själv hade sparkat boll där då han var yngre. När vi kom hem spelade jag Feekis musik åt A, som blev imponerad över att det faktiskt var honom vi hade träffat.
          Roxette hade konsert igår, men jag var inte där. Inte heller när Per Gessle var i Finland för två år sen hörde jag honom spela, men jag träffade honom på Vanda flygplats. Ingen kände igen honom, så jag antar att finskspråkiga har missat det mesta av Roxette, Gyllene Tider och alla andra Gessleprojekt. Per fick sitta ostört och äta sin rågbrödssmörgås tills jag och E gick fram till honom, efter långt tvekande där det som övervägde beslutet var "Vi kommer att ångra oss om vi inte gör det!" Han var väldigt glad och vänlig och önskade oss en trevlig Parisresa. Bra start på klassresan, eftersom vi var helt starstruck hela flygresan.
          Så länge människor gör dig glad, så spelar det knappast någon roll om de är kända och du vet om det, om de är kända och du inte vet om det eller om de är helt okända.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar