Alright, let's go, you convinced me

The Strokes' låtar är återkommande söndagsmusik.

"Oh, Maya says im lacking in depth
I will do my best
You say you wanna stand by my side
Darling your head's not right
I see alone we stand together we fall apart
Yeah, I think I'll be alright
I'm working so I won't have to try so hard
Tables they turn sometimes"

                        The Strokes

En del menar att de sjunger "my ex" istället för "Maya", men Maya ger ju flashbacks från sommaren...
Maya och Ronya. På den tiden när vi knappt kände dem. Mycket har hänt sen i somras.

Idag kom jag också att tänka på Poronassen och "grisen som for och simma och blev ren". Såndär insider som bara två personer förstår och det var knappast ens så roligt där på plats heller. Eller jo, lite roligt hade vi nog åt det. Allt är väl roligt halv fyra på natten.

När flashbacksen väl har kommit igång så fortsätter de bara. Det finns de som utmärker sig starkare än andra. Nettiterassen fladdrar förbi, lika så Melody (med varierande känslor) och framför allt midsommarafton vid Fäboda och Gamla hamn.

De två senaste åren har min bff lurat med mig på lite tveksamma midsommarfiranden, men vi har klarat oss så bra så!;) Vi har enbart samlat på oss minnen för livet.

"Nu skulle jag kunna dö lycklig!"

Citerar mig själv, sittandes i en gunga utanför Pavis klockan två på natten ifjol, när vi fyra småbarn hade som roligast. Det ligger nånting ungt och sorglöst över den kvällen.



Gamla hamn, midsommaren 2010